Nyss kommit på tåget norrut i Nässjö när jag tänkte som jag brukar nämligen att resecentrum hemma är fan inget roligt ställe, så jag sätte mig långt fram så får jag kortare väg att gå när jag väl kommer fram.
Rätt tänkt, men på väg fram så fick jag syn på ett skrälle jag hade oturen att ofrivilligt tjuvlyssna på igår så jag bytte raskt håll. Igår satt hon nämligen och diskuterade sitt väldigt miserabla och deprimerande liv på ett väldigt högljutt sätt. Såpass högljutt att nog ingen i vagnen kunde undgå att höra hur hon, bland annat, hade bott ihop med en alkis och hur hennes utflyttade barn absolut inte ville träffa och liknande historier.
Lite som hon jag, och många med mig, hörde på resecentrum i Jkpg som berättade i telefon om hur mycket och på vilka sätt hon och hennes kille hade haft "helt otroligt fantastiskt sex!!!". Enda sättet hon hade kunnat dela med sig mer på hade varit om hon samlat alla på hela stationen och satt dom runt sig som på sagostunden på dagis.
Är detta någon läggning som vissa har? Att de så hemskt gärna vill få ut sitt livs mest intima detaljer till så många okända personer som möjligt?
Som Facebook. Fast på riktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar