Bloggne är flyttad

Bloggen också. Hit. Http://kimjansson.se

Enjoy

You say prao, I say sommarjobbare...

Som sagt var så jobbar jag under den så kallade industrisemestern som vaktmästare inom denna hålans kommunförvaltning. Det är också meningen att jag ska ha en sommarejobbare att bossa runt denna veckan. 

Men. Den lille jäveln har sjukskrivit sig två dagar på raken. 

Idag hittade jag ett getingbo i en fågelholk.

Kommer han i morgon så blir det one hell of a första dag på sommarjobbet. 

Med mig på lagom avstånd.

Jag orkar int'

Blogga just nu alltså.
Har gått från webbapa till vaktmästarapa i sommar. Varmt som fan och man är helt kaputt när man kommer hem. Men men, vi får väl se, kanske unnar er alla ett inlägg vad det lider.
Man träffar ju på lite muppar och idioter inom den här branschen med trots allt!

Jag kanske är rakt igenom ond

Men ibland när jag läser vissa saker så tänker jag bara "skyll er själva".
Här är ett exempel.

WAAAA!!

Tillbaka från de döda, ståndet upp som Jesus!
Det har varit lite si och så med inspirationen på resecentrum i Jkpg men det börjar ordna upp sig nu. Alltså, jag ska vidga mina vyer lite. Denna månads följetong kan bli något i stilen med "Hur man klarar sig på 300 kr med 25 dagar till löning."

Men nog om det. Tänkte mest säga som så att i lördags hade vi reunionfest för det grymma gäng som gick i webb10 klassen på Tuc. 6-månaders reunion. Vi är lite som AA, fast tvärtom skulle jag nog vilja påstå. Vi träffas inte så ofta, men när vi väl gör det då går det åt lite allehanda drycker.
Borde väl ha lagt upp en bild eller två här men de har alla blivit censurerade av statliga verk som jag inte ens behöver skriva namnet på för de är så hemliga att du inte hört talats om dem ändå. Fett med kul var det iaf i lördags.

Ser redan fram emot nästa reunion. 7-månaders kanske!?

TGIF

Mormödrar bör förbjudas att ha mobiltelefoner. Inte för att jag vill vara elak eller så utan för att de behöver dom ju inte. Med tanke på hur högt kärringen på tåget i morse pratade med lille "Freddeplutten" så hade han hört henne glasklart även utan mobil. Antagligen fått hörselskador på köpet med...

Måndag oh måndag

Jag får be så allra ödmjukast om ursäkt för de sparsamma uppdateringarna i denna blogg. Anledningen till denna ignorans för er dags stora glädjedos och rapportering från den småländska pendeltrafiken är att jag inte alls jobbar så mycket nu. Utan pendlingen så får inspirationen sig en törn.
Men idag, då pendlade jag!
Det var lite som same same, but different. Jag + bok + tåg + övriga resenärer. Boken är lite sisådär bra pga att Leif GW är en ordbajsare av rang. Sen underlättar det inte när de som bestämmer sig för att sätta sig vid MIN plats är två stycken väldigt sexuellt intresserade och, inom samma område, inaktiva finniga tonåringar som nyligen upptäckt Onkel Kånkels genialiska musik. Inget man skriver hem om, som de säger. Utan man skriver om det i sin gnälliga blogg.

Jaså

Du trodde att här fanns det ett nytt inlägg!? Pilutta dig!

Domåndagen

Härlig underbar pendling in till jobbet idag. Inga som helst störande moment i vagnen. Inga som helst. Inga. Som. Helst. Utöver de vanliga då. Rabiata öbor osv.

Jobbet gick hur bra som helst. Eftersom ingen kom och klappade mig på axeln efteråt så fick jag gå runt och ragga beröm på egen hand. Väl värt mödan.

Här någonstans peakade jag idag. Spiralen ner mot eländet började lite smått på stationen i Jkpg där jag hade den oväntade äran att få lyssna på några av samhällets olycks"barn" som diskuterade vårdhem, metadon och liknande saker. På pendeln mot Näs-sjö var det dock lite lite skoj för jag hamnade mitt mot en livs levande kliché! En svart ganska så kraftig kvinna som satt och läste nya testamentet. Som hämtad direkt från en... ja... amerikansk någonting I guess. 

Blev ganska så jäkla pissnödig under denna resan men tänkte som så att jag passar på att gå på dass på tåget mellan Nässjö och hemma. Få känna lite av den där härliga doften som får mig att tänka på bajamajor på festival. Lovely!! 

Men.

Tåget var inställt. 

Så det blidde enna liten bussajävel. Full med folk förstås. Högljudda. Mest högljudd var en herre av afrikanskt ursprung som satt och pratade jäävligt högt i mobilen längst bak i bussen. Han var dock en sjuhelsickes optimist! Jag menar, när man får dålig täckning på telefonen och man säger "Hallå?" och inte får något svar tillbaka efter den TREHUNDRADE GÅNGEN!!!!... då, då är man en optimist. Eller något.

Toaletten ja. Sådana finns ju på vissa bussar. Som den här tex. 

Ormmänniska som jag är så lyckades jag slingra mig in på den för att upptäcka att jag inte hittar ljusknappen och det lilla ljus som fanns där inne hade fått en porrklubb att framstå som ett solarium. Så jag gick ut igen. Möter blicken av gubben som sitter mitt utanför dass och får den känslan att "fan, jag måste ju säga något nu för att förklara varför jag är en sådan tok som bara går in på toan och vänder!" Så jag hasplade ur mig något i stil med "Heh.. ljuset!?... nä finns inget... heh.". 

Hans blick sa mig att han inte tyckte jag var mindre av en tok efter min förklaring.

Hur som helst, jag vågade mig in en andra vända när bussen stod still så jag överlevde. Benen i kors fungerar bara till den gräns då man börjar planera toabesöket i förväg. Då är det fan kört och when the going gets tough, the tough går på toan! 

Allt som allt. Dagens betyg blir 3 av 5. Godkänd. 

Kära Torsten

Sluta försöka kompensera för din tresiffriga ålder genom att ha TVÅ bluetooth-headset till din telefon. Och vad fick dig att vid första samtalet använda det ena, för att vid det senare tillfället använda det andra?
Skärpning Torsten!

En sjuk man

(Och nu menar jag inte som Breivik eller Lasermannen.)
Någon gång i mitt liv så måste jag gjort en väldigt ond handling. Kanske har jag, av misstag, orsakat en annan persons smärtsamma död eller kanske har jag varit indirekt ansvarig för en busslast nunnors krasch in i en rakbladsfabrik!? Om detta tvista de lärde.
I helgen som gick så blev jag i alla fall bestraffad för denna gärning.
När klockan ringde 06:00 på fredagen så var det tur att jag inte hade en laddad revolver på nattduksbordet. Huvudvärken som då hade bestämt sig för att hemsöka mitt huvud var av galaktiska proportioner. Andra huvudvärkar vallfärdade till min för att knäböja framför den och tillbe den som en gud.
Nog nu? Redan? Nääää...
Som lite grädde på moset så följde ett par ordentliga kaskadspyor som fått Linda Blair att säga något i stil med "Nä fy faan!".
För ingående? För personligt? Lugn och fin, jag är klar nu med historier om kroppsöppningar och dess användningsområden under sjukdomstid.
Denna inledningsfas var som tur var bara bacillernas blitzkrieg mot min kropp och jag slapp sedan iaf spyandet trots att den härliga huvudvärken gick som en berg-och-dal bana i skallen på mig ända tills måndagen.
Då hände det värsta av allt. Utan tvekan. Hands down. Black Hawk Down, Broken Arrow och slut på Baby Ray's!
Gick på pendeln med solsken i blick i kopparslagare i huvud och satt mig, intet ont anande, på en plats som kändes sådär minst sämst. (Östgötapendelns stolar är i förhållande till Västtrafikens ungefär som en gosig kattunge är till att få en tåfjutt i pungen)
Hamnade givetvis jämte gotländskan igen och hennes rabiata posse igen. Åter igen var det tur att jag inte hade något laddat vapen i närheten.

OCH I MORSE SEN DÅ, dåå, då satt det en äcklig jävel två stolar från mig. Riktig härlig rosslig och äcklig hosta så man undrade efter ett tag om karln hade några lungor kvar i kroppen.

Annars så är allt bara bra. Fast det regnar förstås.

Jag var sjuk i helgen

Långt inlägg på g om hur synd det var om mig och om hur diabolisk måndagen var ur vissa perspektiv sett.

Åh, sommarhelvete

Idag har varit en så kallad riktig skitdag. Ni vet sådana där dagar då man vaknar och känner sig snygg som Burt Reynolds osv? Idag var motsatsen. Jag vaknade och kände mig ungefär som Shane MacGowan. Stressduschade för att sedan roffa åt mig en NYTVÄTTAD t-shirt som jag på tåget upptäckte såg ut som något man slaktat en gris i. Första djupa sucken här i krokarna.
Se föregående inlägg för anledningen till djupa suck nummer två i kombination med funderingar om huruvida självmord genom att gnaga av sig handlederna verkligen fungerar eller om överlevnadsinstinkten tar överhanden till slut.
Väl på das work så strular jag ju givetvis till det av nästintill episka proportioner. Ställer det mesta till rätta men ändå, den där känslan man får är fan ingen höjdare. Vid det här laget hade jag slutat sucka och i stället börja gråta tyst i armvecket.

Men nu är jag hemma, solen skiner, ölen är kall och katten har stolleryck. Ribban som sattes i limbo-VM 2012 höjs...

Dagens första irritationsobjekt

Obstinat högljudd gotländska. Det var fan kenodragning on crack på tåget in idag. Suck.

Jo, ett inlägg till blir det minsann idag...

Jag har en helt sjuk förkärlek för program om polisers jobb som tex Cops eller Speeders. Eller Cops är som de brukar säga att en bilolycka är. Man passerar och kan inte låta bli att titta.
En typisk grej som jag (och säkert många andra skarpögda och alerta) med mig har upptäckt i det programmet är denna:
Oavsett om de så stoppar en kille för trasig baklykta, gått mot röd gubbe eller vad annat för mesigt brott så nog jävlar hittar de ett halv kilo crack på honom!
Så vad är poängen med detta inlägg då?
Jo. Om man bor i USA och blir stoppad av en polis med ett tv-team i hasorna är det ju bara ge upp tanken på frihet direkt. Om du så inte gjort något olagligt i hela ditt liv så nog fan kommer de hitta på något. Är du dessutom färgad på något sätt som helst som inte är grisrosa, då bör du ha dina löparskor på dig och inga metallföremål inpå kroppen.

Normal beteende

Ha med sig en nätkondom till vinflaskan när man är på bolaget. Det hör fan inte dit.

Viktigt meddelande

Sluta vara anonyma när ni kommenterar! Halva nöjet är ju att se vem det är som bidrar med denna långsiktiga moralhöjning av den svenska folksjälen!

Samhällsonyttig information

En i kupén informerade just alla andra i den om att någon vid namn Biffen tydligen vägrat betala för ett bord som han haft sönder. Hoppas Biffen inte gjorde sig illa.

Bitterhet är ju fortfarande en känsla

Jag vill ha ett fast jobb!
Det är dilemma numero uno just nu. Saker som är tidsbegränsade är ju aldrig bra. Tänker då främst på tidsinställda bomber och vikariat faktiskt.
 Fast jobb ger ju ändå en trygghet, eller iaf ett problem mindre vilket i sin tur gör att man kan götta ner sig med något annat problem i stället. Då har man ju både tid och råd att skaffa tex flickvän akvarium.
 Förut såg jag världens antagligen äldsta och krokigaste gubbe som på något sätt såg ut som om han drogs med bakom sin egna rullator och i morse lyckades jag spotta på en duva.

What a day spy Kennedy sa.

 Jag vill också vara med och påverka den svenska folksjälen!

Anti-läkerol

Ballgags - Makes People Shut The Hell Up!

Oh Läkerol, where art thou?

Hamnade väldigt nära en kvinna i yngre mellanåldern med rethosta idag. En sådan sorts rethosta som gör sig påmind med jämna mellanrum och retar mig mer än den person som lider av den.
Fast inget slår gubben jag hamnade jämte när jag tippade i fredags. Fanskapet stod och nynnade på Flottarkärlek är eller något liknande och störde mig till den milda grad att jag bara fick 9 rätt.
Kan jag kräva skadestånd tro?

Reklam och ovanlig färdkost

Händer ofta att man ser hurtbullar och wannabehurtbullar knata runt på resecentrumet med sina flashiga ryggsäckar med vattenflaskor på sidorna. Lite mer sällan ser man dom ha en sådan här där:

Skulle baka hurtbullar kanske?

Den kungliga hufvudstaden

Ja, där hamnade visst jag i helgen hemma hos Vraket och Ragge. Spontant såhär i efterhand när bakfyllan äntligen har släppt så har jag följande reflektioner:
Vraket är inte alls intresserad av skamset klädda kvinnor med härjat utseende som börjar prata med honom på centralstationen.
Han är däremot väldigt förtjust i att börja prata med lokala kronvrak som sitter och snackar en hel jäkla massa skit plus njuter av en eller annan joint medan de väntar i kön på väg in till konserten.
Han bör ha lärt sig efter denna helg, att sitta i rulltrappan är en jävligt dum ide. Speciellt om tanken att resa på sig liksom inte hinner före rulltrappans slut.
Jag har lärt mig att nästa gång jag tänker "jag borde fasen filma detta" så SKA jag göra det!
Ragge skrattade sig till sömns. Vi blev väldigt glada båda två av att se Vraket kravla iväg lite som en krabba när han försökte övertala sin kropp att resa på sig.
Fylleinstinkten vinner över överlevnadsinstinkten. På gott och ont.

Fredag

Känslor

Ensamhet. Såg en gul bil och hade ingen i närheten att slå till.
Skräck. När jag såg att en gammal klasskamrat körde bilen.
Glädje. Han körde ju iaf inte på mig.

Saker man får reda på när man pendlar

Det finns ingen andrahandsmarknad alls för rullskidor.
Fascinerande!

Bussresenärens guide till delar av Småland

Fick en ofrivillig 3.30h lång hemresa idag och därmed en oguidad visning i mörkaste småland. Här följer lite bilder. Ungefär som i ett semesteralbum. En semester man inte vill ha.

Gatukök i Knothult

Bilmekaniker i Bjälaryd

Valfri invånare i Nässjö

Bordell i Tranås

Var rätt gött att komma hem kan jag lova...

Glad påsk

Bondläppar!

Ledighet

Påsk. Ägg. Tiggande ungjäklar. Tråkighet.
Men detta är ju iaf ett inlägg!

Ursäkta mitt sätt

Men jag har helt enkelt saknat inspiration! Originalen har helt enkelt lyst med sin frånvaro. TILLS IDAG! Jag träffade en Sommenbo på bolaget som var överlycklig. Han sa att vara på bolaget var som att vara på charterresa för spriten var så mycket billigare än under viadukten hemma.
Ja se utlänningar...

Oj spännande

Jag satt på den lokala pizzerian och tänkte på mest ingenting alls. Då såg jag högtalarna och mikrofonen son var uppriggade. Frågade barman om dom skulle ha trubadur. Barman sa ja, vi ska ha trubadur. Jag drack ur min öl och gick hem för jag hatar trubadurer.
Dom spelar aldrig Faith No More!!!

Samhällsinformation

Elin kör lite learning by doing och vill gärna dela med sig av det här guldkornet:
Ta in benen i bilen INNAN ni stänger dörren. 


Här kan ni läsa världens bästa recension!

Att resa är att bli irriterad en smula

Till att börja med så måste jag gnälla lite på folk som... ja, liksom inte bär sina kläder. Eller inte folk överlag, utan faktiskt enbart bonnepunkarn. Om jag nu inte råkat nämna honom förut så tänk er drängen Alfred i Emil i Lönneberga fast med antydan till tuppkam, gubbiga glasögon, tom blick bakom dessa och sen då givetvis den obligatoriska skinnjackan med nitar och kängorna! Kan verka en som en tuff fasad, men jäklar i mig, jag tror bonnepunkarn är nykär!!

Han gick ihopsjunken, fnittrande och väldigt försynt jämte en tjej idag och såg så o-punk ut att det går fan knappt. Får alltså även punkare vårkänslor?

Hur som.

Efter att ha studerat mina medresenärer på stationen i en sisådär 15 minuter (japp, doppelganger var där) så pep det till i högtalarsystemet att tåget var sent osv. Fick vänta en kvart till.

När vi väl börjar rulla in i Nässjö så säger tågvärdinnan något i stil med att "Vi har bett pendeln norrut mot människobyn att vänta, men de är enna sura jävlar så det är helt upp till dom. Vi sa faktiskt snälla på slutet!".

Givetvis så hände ju det som absolut inte fick hända. Jag blev fast i Nässjö. Hade fått total panik om det inte vore för att jag hade tagit helg. Gick hur som helst ner till informationsdisken. Där kommer nästa akt i denna magnifika och spännande pjäs att utspela sig.

Akt 3 : Informationsdisken

Jag glider in. Tar en kölapp, nr 777. Passade med tanke på närheten till helvetet som man känner av i Nässjö. Framför mig i kön står en märkbart stressad man som är sen till ett viktigt möte. I kassan sitter en märkbart bitter och less man som inte alls vill sitta där. I den andra kassan står Lurch från familjen Adams. Han lider av det man nu lider av när man har ett tjänsteyrke och inte ser att kön börjar ringla sig ut genom dörrarna.

Mannen i kassan är en spillra av sitt gamla bittra jag när jag äntligen får komma fram.

Jag : "(ett glatt)Hejsan! Hur gör jag för att ta mig till människobyn?"
Han : "Jaaa... joooo... det går ju ett snabbtåg om 10 minuter. Men där har ju inte du någon biljett...."

Jag : "Helt korrekt. Men det fixar ju du eller?"

Han : "Jaaa... joooo... jag får väl göra det."

Jag : "Jättehyggligt! Tackar så mycket!"

Så han skriver helt sonika ut biljett till mig på snabbtåget. Stämplar den!!! Sen som grädde på moset så får jag även ett litet personligt meddelande på den. Nej, inte till mig för i h-e, utan till då vem det nu kan tänkas vara som ska titta på biljetten. På snabbtåget!

Snabbtåget visar sig vara 20 minuter sent.

Under precis hela den tiden så sitter en unge på perrongen och prövar mitt tålamod genom att försöka sig på att beatboxa. Han sitter där och fladdrar med sina läppar och låter som en tilltäppt vattenspridare i 20 minuter!! Jävla unge!

Snabbtåget(med reservation på snabb) kommer till slut. Då ser jag att jag minsann en platsanvisning på min biljett. Oh joy! Så vagnen längst bak. Sätet längst bak i den. Ska precis glida ner med mina 94kg så ett tyskt fruntimmer skriker "No no no no no no mine mine mine mine!!!". Vid det här laget är jag så mentalt trött att jag inte ens orkar käfta med henne. Jag förutsätter att hennes biljett liksom är lite mer giltig än min och att hon vet vad jag hade tänkt säga. Och det är tanken som räknas!
Jag fick i stället sitta jämte Bertil Svensson. Det var coolt. Han var tyst. Luktade lite damm.

Väl i Mjölby så fick jag minsann se en livs levande munk bli mottagen av en livs levande nunna! Awesome! Sen kom min kära syster och körde hem mig så jag slapp vänta i ytterliggare en håla i en timma.

The end.

Jodå

Visst träffade jag på både mumlande fyllon och nynnande slipsnissar idag, men vill ju inte verkar enkelspårig så jag väljer att vänta med en riktig uppdatering...

Ensidig dialog

I morse när jag åkte till jobbet var jag helt sjukt trött. Sådär trött att man inte registrerar allt som händer runtomkring en. En sak gick dock inte att undgå och det var en gubbe som satt och pratade lite då och då i sätet bakom mig. Han hade en röst som antydde att han hade levt på whiskey och häftstift i hela sitt liv men han lät väldigt insatt i de ämnen han pratade om bl.a Margaret Thatcher, kriminella i Sverige och svensk politik i största allmänhet. Antar att jag tyckte han lät insatt eftersom jag inte själv är det ett dugg i dessa ämnen.
Hursomhelst så tyckte jag att personen han diskuterade med hade väldigt... tyst röst så att säga. Så tyckte jag tills jag gick av.
Då såg jag att han hade crazy-eyes, riktigt uteliggarskägg och en flaska av något otäckt i handen.
Och att han hade pratat med sig själv hela tiden.

Öppet brev

Kära du leprasjuka bondläpp som kom in i samma vagn som mig.
Jag är förbannad!
Inte nödvändigtvis på att du kom indragandes med en jävla kalv i koppel.
Inte heller för att du just absolut var tvungen att sätta din stinkande kropp jämte mig.
Jag är måttligt förbannad över att du envisas med att försöka förklara saker för din "hund" hela tiden och för att du därför känner dig tvungen att använda dess namn hela tiden.
Namnet ja. Namnet är det som nästan får mig att bli Hulken.
Man döper fan inte en "hund" till Sylvester!

Ang. bita sig själv i röven

Bra: Säga till din medbjudna kompis att slå av sin mobiltelefon på bion som ditt jobb anordnat.
Mindre bra: Glömma att slå av din egen.
Minst bra: Ha DEN HÄR låten som ringsignal.

Ganska basic

Har verkligen börjat hata alla mobiltelefoner på tåget. Speciellt den ringsignalen som ligger som standard på, verkar det som, varenda. Jäkla. Telefon! Givetvis så verkar inte en käke som pendlar med mig ha fattat mer angående sin sprillans nya fina smartphone än hur man laddar ner wordfeud.
Än hemskare är det där eviga pipandet från dörrarna på tåget.
Pipandet plus alla ringande telefoner får det att kännas som om jag är med i en technomusik-video.
Jag hatar techno!!!



Ps: Förlåt alla ni som åkte med mig i den tysta avdelningen igår. Jag lärde mig av era blickar, dvs den hårda vägen, att glömma att slå av sin telefon där inne är likvärdigt med att mörda en gravid präst.

Who let the psychos out?

Egentligen så är jag inte så värst hundrädd. Det är mer hundarnas ägare som brukar oroa mig. Som tex steroidstinna muskelknuttar med sina fittbullterriers och som personen som klev på tåget just nu.
Och som sen satte sig så gott som jämte mig. Fan!

Såklart

När jag skulle gå av tåget idag så fick jag syn på en person som fick mig att tvärstanna. En äkta hårdrockare i jeansväst, långt hår med begynnande flint och på detta en rejäl mustasch. 

När jag märkte att han (precis som alla andra pendlarmuppar) höll på och lekte med en telefon (som garanterat är bättre än min) så kunde jag pusta ut och kliva av. 

Tidsmaskiner finns ju liksom inte min dumsnut!

Sjukhusupplysningen

Snälla personer som åker tåg. Måste verkligen det första ni berättar om, när ni träffar någon ni känner, på tåget absolut nödvändigt vara vad för slags sjukdomar och annat elände ni lider av!? Kan ni inte prata om vädret i stället? Eller era jobbiga barn? Husdjur kanske? Hur mycket ni fick för eran själ?

 

I alla fall något som inte får mig att bara vilja skrika rakt ut när ni sätter igång.

Trainbook

Nyss kommit på tåget norrut i Nässjö när jag tänkte som jag brukar nämligen att resecentrum hemma är fan inget roligt ställe, så jag sätte mig långt fram så får jag kortare väg att gå när jag väl kommer fram.
Rätt tänkt, men på väg fram så fick jag syn på ett skrälle jag hade oturen att ofrivilligt tjuvlyssna på igår så jag bytte raskt håll. Igår satt hon nämligen och diskuterade sitt väldigt miserabla och deprimerande liv på ett väldigt högljutt sätt. Såpass högljutt att nog ingen i vagnen kunde undgå att höra hur hon, bland annat, hade bott ihop med en alkis och hur hennes utflyttade barn absolut inte ville träffa och liknande historier.

Lite som hon jag, och många med mig, hörde på resecentrum i Jkpg som berättade i telefon om hur mycket och på vilka sätt hon och hennes kille hade haft "helt otroligt fantastiskt sex!!!". Enda sättet hon hade kunnat dela med sig mer på hade varit om hon samlat alla på hela stationen och satt dom runt sig som på sagostunden på dagis.

Är detta någon läggning som vissa har? Att de så hemskt gärna vill få ut sitt livs mest intima detaljer till så många okända personer som möjligt?
Som Facebook. Fast på riktigt.

Hur kunde jag glömma!?

Idag var ju allas våran lilla solstråle Hjomans sista praktikdag!
Hur ska vi klara oss nu utan hans målande försköningar av Hjo? Hans svenska översättningar av annars helt ok låtar? Hans samhällskritiska reportage från företag i förorterna? Hans frisyr och ytliga blodkärl? Hans lugnande effekt på de annars så stressade och irriterade kvinnliga medarbeterna?
Nästa praktikant kommer ha ett par mäktigt stora skor att fylla.

Ribban är satt som bögen sa! :-D

Alla har vi varit unga

Resan hem del 1: Äldre tonåren liksom typ

Satt vid samma grupp sätten som två brudar i 18-20års åldern. Den ena av dom var väldigt upprörd över att en tjej i deras klass alltid svarade "DIN MAMMA!" så fort hon pratade med henne. 

Den jag tänkte på först när jag hörde denna konversation var ju givetvis en gammal klasskamrat vid namn Peter. Nä, han är inte speciellt gammal, men klassen är. Just denna kommentar brukade vara hans favoritreplik så fort man tilltalade honom. Ofta följd av "Förlåt Kim, släpp ditt kung-fu grepp så bjuder jag på kaffe!".

Resan hem del 2: Hemlig inkontinens, skallighet och klimakterie

Fyra stycken aningen överförfriskade individer gick på i Nässjö. Eftersom jag är en tjuvlyssnare av rang så fick jag reda på att de skulle ut i någon östgötsk stad för att fira en av dom som fyllde år. (40+, garanterat). Grejen var den att det första de gjorde var att duka upp värsta jävla spritbuffén på sitt lilla bord och satte omedelbart igång med att kröka och vara högljudda. 

Men, det allra mest chokerande var när kontrolltanten kom och kollade biljett. Inte ett jävla pip om att de satt där och betedde sig som fjortisar utan bara "Färdbevis?" bla bla bla. 

Egentligen så skulle det här inlägget handlat om att de där 40plusarna betedde sig mer som tonåringar, men någonstans där tappade jag tråden. 

Jag lovar att bättra mig. Kanske.

Var är alla tanter som måste över vägen??

Jag borde nog sluta påstå att folk inte har någon själ. Idag när jag närmade mig den automatiska dörren här på resecentrumet så öppnades de bara en decimeter. Vägrade släppa ut mig.
Jag måste skaffa lite pluskarma och det snabbt!!

En sak i sänder

Började precis städa här. Eller ja, städa och städa. Samlat ihop en massa skit som ska slängas och lagt dessa ting i plastpåsar. Märkte dock precis just nu att jag missat min samling med snusdosor.
Men men, var sak har sin tid.
NHL 12 spelar ju inte sig själv liksom.

I backspegeln

Jag ba: "Nää, jag kommer väl låta lite smånojig, men ibland så tror jag att du är ungefär som en manifestation av allt elakt jag gjort mot mina ex som är här för att hämnas på mig. Som en känslo-terminator!"

Hon ba: "Hahaha, så knäpp du är!"

Där och då skulle jag kört en vässad ekpåle genom hjärtat på henne och följt upp med en skvätt vigvatten!

Ja de små liven

Häromdagen så satt jag och delade med mig av min ofantliga mängd livserfarenhet till de kära praktikanterna. I mellan guldkornen jag bjöd på så förde dom en egen diskussion om allt annat än det jag pratade om och då kom det fram att Hjobon minsann hade sin sista vecka på praktiken.
Då vaknade genast praktikant #3 upp ur sin normala dvala och tittade på oss med glansiga Bambiögon och stammade fram ett "V-va?".
Därefter fick vi göra gemensam sak av att förklara för #3, att bara för gemene man tror det, så är det inte alls ett öde värre än döden att åka till Hjo.
Fast det kan man ju tro.
Tjo!

Hej Apa

Nästa gång som jag av vänlighet och kamratskap hjälper dig att dela ut flygblad om någon fjantig fest så skulle jag vilja att du tänkte på en del grejer.
För det första så måste du, lite kvickt och snabbt sådär, scanna av personer som du tänker fråga om något innan du börjar prata med dem. Isåfall hade du upptäckt att han du frågade igår hade på sig mysbyxor, tofflor, skinnjacka och rosa nagellack.
För det andra så får du inte bli grinig när din kompis, i det här fallet jag, kanske råkar uppfatta personen i frågas allmänna utseende lite snabbare än du och därmed bestämmer att här är det bäst att ta fram mobilen och låtsas smsa.
För det tredje så visste jag vilken gata vi var på men du vägrade att tro att jag kunde ha rätt och det innebär att du får skylla dig själv!
Med vänlig hälsning, Apa.

Kalle Anka och genetik

Ibland när man läste tex Kalle Anka så gick ankorna i fråga omkring i en utländsk stad och tja, råkade prata skit om någon av infödingarna vilket ledde till att ankan i fråga fick en smäll på käft... näbben. Kommentaren till detta var ofta "Hur kunde jag veta att han hade en kusin som var svensk!?".

Eh? Jag måste ha missat något i min uppväxt när man tänker på det sättet eftersom farsan var elektriker och min kunskap inom det området sträcker väl sig ungefär till att byta en glödlampa. Detta under förutsättning att jag har med mig den trasiga glödlampan till affären så jag köper rätt sort.

Antingen så, eller så läste jag för mycket serier. Fast det kan man väl inte!?

Ang. nyfödda barn

Nej, tyvärr, din nyfödda son/dotter är inte ett dugg like vare sig dig, den andra föräldern eller någon av era släktingar, närstående eller inte. Det enda som får barnet i fråga att likna någon är din vilja och fantasi. Och nej, helvete nej, det är inte det minsta gulligt när de kräks eller skiter!
Uppfattat?

Till syvende och sist

Jönköping är undantaget som bekräftar regeln.
Bara så ni vet.

Skynket i förhållande till tjuren

När jag skrev föregående kärleksförklaring till Småland så satt jag på tåget. Och jo, det är visst en kärleksförklaring, för varmare känslor än så kommer jag nog aldrig få för detta landskap. I alla fall, då satt jag på tåget och kände hur jag blev mer och mer irriterad över varje harkling som en gubbe i samma vagn gjorde. Verkligen irriterande, slemmigt och äckligt och med jämna mellanrum. Härdade ut ända tills jag fick en resande bakom mig som så omtänksamt hade dragit i sig ett paket Camel utan filter och med extra mycket tjära innan hon satte sg på tåget! Ni säljer fan varken ert landskap eller invånare ska ni ha klart för er! Transportsträcka till Skåne, formely known as Småland.

Söder om civilisationen

Ja där, där ligger landskapet Småland.
Kännt för sitt krösamos och isterband, sin Raskens och Emil i Lönneberga, sina ångestladdade mörka och evighetslånga skogar, sitt IKEA och Lennart Hyland, sin religiösa övertygelse och Elmia-mässa, sitt HV71 och sin Hultsfredsfestival, sitt glasrike och polkagrisar.
Karin Alvtegen och Alice Babs!
Nils Dacke och Dag Hammarskjöld!!
Astrid Lindgren och Wilhelm fucking Moberg!!!

Personligen tycker jag att Småland är Sveriges rövhål och blundar från Sommen till Jönköping.

Gammal är äldst

Jag var och käkade med farsan idag och snackade lite skit. Sådär som man gör ibland. Han berättade bla att han varit iväg och kollat på ny bil idag och lutade åt antingen en Citroen eller en Kia. Sen kom vi in på att han hade sett "Män som hatar kvinnor" på TV igår men att han såg inte klart den för den hade han ju redan sett på bio! Självklart. Givetvis.
Han är ju bara 77 år!

Nyheter 4 dummies

Skulle jobbat idag och det är kul för jobbet är kul. Skit sig förstås. Jag mitt dumma kräk glömde slå på alarmet igår.
Såg en rolig grej på Expressens löp idag ang. att prinsessan Cocker spaniel är på smällen. Rubriken var något tjafs om just detta och inte så rolig. Det roliga var bilden. På den hade dom med en röd ring markerat hennes mage som för att påpeka för alla som inte vet att "Här är bebisen!". Tack Expressen, för denna lektion i sex och samlevnad. Tänk, vad ska ni ringa in nästa gång??

Omedelbar skräck

Igår tyckte jag att jag såg ett av mina x på stationen i Jkpg. Detta brukar oftast inte leda till några som helst lustigheter, men just detta x:et är lätt på topp 10 "Personer jag helst aldrig mer träffar. Någonsin.".
Nu visade det sig att det inte var mitt x utan bara en tjej som var jäkligt lik. Så lik att min första spontana tanke var FLY! Hon gick förbi mig, riktigt nära, gav mig en blick som inte sa ett jota för att sen ställa sig en bit bort och se sådär uttråkad ut som man gör när man väntar på ett tåg.
Och där smög jag omkring, som en mupp, och spanade.
Tänkte på alla anledningar till att om det är x:et varför gjorde hon då inte si eller så, sa det eller det, och så vidare. Sen, när min brainfart/milda hjärtattack hade gått över så upptäckte jag att detta var ju bara en dubbelgångare.
Det som fick mig att dra den slutsatsen var att hon väntade på ett tåg norrut och verkade ha en själ.
Inget av detta hade stämt in på mitt x.

Hörreni

Det kommenteras fan dåligt här! Tror ni mitt ego boostar sig själv eller?

Jävla etiopier!

Nä, jag menar faktiskt inte de dumingar som håller Davit Isaac inspärrad utan de muppar som för x antal år sedan inte brände ner alla jävla kaffebuskar de hittade.
Hade ni bara tagit ert sociala ansvar så hade jag kanske sluppit skaka som en asplöv just nu pga av aningen för många koppar kaffe.

Hjo men visst...

Jag lovar, idag luktade det deg på tåget hem. That's it! Händer faktiskt inte saker som är värda att skriva om varje dag. Annars så var det vanlig måndag mest hela dagen. Hjobon sjöng massa kassa låtar såhär helgen efter schlagern. Han gör det annars också, men just idag så anar jag att det var mest schlager. Mixade det med lite spansk eurotechno. Måndagar alltså. Hjo alltså.

Baciller!! ÖVERALLT!!!

På jobbet jobbar en viss person med latenta anlag för bacillskräck. Här har vår lokala paparazzi smygtagit en bild när hon är i full färd med att desinfektera några nyköpta äpplen med kommentaren "Jag äter hellre diskmedel än gift!"

När hon inte spenderar värdefull arbetstid med att tvätta frukter så gillar hon att sprita dörrhandtag, kaffekoppar, pennor och sina medarbetare. 

Bör tilläggas att ingen blir sjuk, men alla doftar som om de hörde hemma på stationen med de andra i a-laget...

Bildbevis! Foto: Paparazzi

Praktikanter

För tillfället så finns det 6 stycken praktikanter där jag jobbar. 6 stycken rädda små ungdomar som stryker längs väggarna och hela tiden gnäller om saker. Det är allt ifrån tentor och priset på folköl till att de inte har något att göra. Bäst av allt är dock att de verkar se mig som någon slags auktoritetsperson här och det har lett till oanade fördelar såsom att jag till exempel slipper gå att köpa snus eller lunch själv.

Det sämsta med är att ingen av dom påstår sig veta hur kaffekokaren fungerar så idag blir det workshop hela förmiddagen. Jag lärde faktiskt en av dom igår hur bryggaren fungerade igår så det är han som får hålla i workshopen. Jag har faktiskt bättre saker för mig.
Jag menar, Wordfeud skriver ju liksom inte orden av sig självt!?

*suck*

Att jag idag fick njuta av untz-untz musik på högsta volym mellan Jönköping och Nässjö är inget nytt.

Vad som däremot är nytt är att jag denna helg är utan en annars så trogen vän som följt mig en tid nu. Känns jobbigt, lite sisådär smådeppigt. Hur jag ska klara denna helg det vette fasen. Vi har faktiskt stått varandra väldigt nära under denna korta tid som vår bekantskap har varat.
Men, på måndag kommer allting ställas till rätta igen. Ying kommer få sin yang. Bullerbyn sin jävla Kerstin. Piff sin Puff.

Då får jag låna iPaden igen!

De har ett vackert tak

På ren instinkt så låter jag bli att möta folks blick på stationen i Jönköping. Detta beror dock inte på att jag är rädd för att det kan tolkas som ett tecken på aggression.
Jag är rädd för att det ska tolkas som en inbjudan till konversation.

Ju högre ålder, ju mindre moral

Mår inte alls dåligt nu för tiden när jag tar sista dropparna kaffe. Mår snarare bra.
Koffeinet gör ju sitt liksom.

Drop the banana or we will open fire!

Att jobba hemifrån är, för mig, en ganska så ny erfarenhet.

Det är skönt att slippa behöva ducka för apelsiner, mandariner, äpplen och bananer som kan komma farande genom luften. 

Nej, jag jobbar inte på ett zoo.

Eller gör jag!?

En vacker vy med modifikation...

Tänk er att ni står där på Jönköpings station en rätt så svinkall och frusen dag i januari. Det blåser ganska bra och vågorna rullar in och utsikten över Vättern är, som vanligt, otrolig!
Ett halvfart åt vänster från denna vy sitter en alkis på en bänk. Han spyr som en gris medans hans två kompisar skrattar sig hesare. Tog liksom lite udden av det hela.

Förresten igen

Svarta solglasögon? 17:30? I januari?

Förresten

Personligen så tycker jag inte att man vare sig ska ringa till folk eller svara i telefonen när man är på toaletten!

Ja där ser man

Var sådär underbart akut panikkissnödig idag när jag idag staplade mig fram mot en av rececentrumets betaltoaletter med en skinande blank femkrona i högsta hugg! Precis när jag ska till och stoppa i den så hörs ett riktigt avgrundsvrål från träbänken bakom mig. Trots att vrålet nästan gjorde så jag slapp gå på toa så kastade jag en blick över axeln.
Där satt en av Jönköpings lokala alkisar och stirrade på mig som om jag precis hade försökt stjäla hans 3.5a.
"Döööh grabben, du behöv' fan inte betala vi har ju ställt upp dörr'n serru."
Och så säger folk att de inte bidrar med något i samhället!?

Att glömma är gubbigt

Glömde givetvis mitt tågkort hemma idag. Satans perkeles jäkla otur eftersom att jag är på tok för feg för att tjyvåka längre än 2 mil. Som tur var så ställde B. upp och förde över 120 riksdaler så jag kunde köpa biljett och därmed slippa bli avslängd i Nässjö.
Det enda negativa här är väl att min skuld ökade till honom så nu vill jag härmed lägga ut alla inre organ jag har mer än ett av till försäljning. Först till kvarn!

Det andra negativa är att ungefär precis just nu satte sig den kvinnliga motsvarigheten till Darth Vader på sätet framför mig och hon stinker cigarett något alldeles överjävligt! Tack för den...

Wink wink nudge nudge

Sitter på fönsterplatsen på tåget som rullar in i Nässjö.
Börjar lite demonstrativt kränga på mig jackan och resa mig upp då min sätesgranne lite sådär småsurt och irriterande kläcker ur sig:
"Jaha ja, du ska av här du..."
Hon fick bara en blick. En så elak, sur och nedvärderande blick jag bara kunde mäkta med.
Hon fick blicken istället för orden: "Ja och det ska du med din fossil för det är SLUTSTATIONEN!!"

IFK Flöteborg

Idag byttes muppen med hörlurarna ut mot en kille som satte sig mitt emot mig och började knäflörtas. Lite sådär "hoppsan, nu kom jag visst åt dig igen" irriterande. Ja, jo, han lyssnade också på väldigt hög musik i sina in-ear lurar fast han lyssnade på Guns N Roses. Guns N Roses iförd en IFK Göteborg-tröja. Det tycker jag inte passar sig alls. Har man på sig en IFK-tröja ska man iaf lyssna på Troublemakers, Hardcore Superstar eller Mustasch.
Ger mig fan på att det stod Ijeh på ryggen med!

Pendling

Sitter för tillfället på tåget hem ifrån metropolen J. Allt är väl och bra. Nästan.
Smolket i min bägare är de jävla missanpassade individer som jag tvingas dela kupé med ungefär 3 timmar om dagen.
Det är alkisar som luktar gammal fylla och som alltid alltid har en lång monolog på lager om hur orättvist och kasst samhället är. För den som orkar lyssna alltså. Många gånger även för mig, den som inte orkar lyssna.

Sen har vi ungdomarna i varierande ålder som gärna högljutt och skränigt bräker i flock om livets väsentligheter dvs det motsatta könet och svårigheter/möjligheter att få tag i någon som helst vätska med alkohol i till helgens bravader.

Ingen av dessa avarter är värst. Jag tolererar båda två. Oh ja.
Men, något som jag verkligen avskyr, det är personer som sätter sig såpass nära att jag kan höra hur dom hummar. Ofta på någon låt, men säkert lika ofta bara är att ge ifrån sig ett irriterande ljud av ... ja, kanske för att övertyga sig själva att de på så sätt fyller en funktion i denna värld genom att reta sina medpassagerare till vansinne.

Den sista sorten jag kan komma på just nu är unikt representerad av en liten jäkla muppunge som brukar gå på vid hållplatsen före mitt stop. Hans stil går bäst att beskrivas som en hiphop/vilsen hårdrockare/jävla skitunge och han har jämt ett par hörlurar på sig. Inte ett par sådana där jättebra in-ear, utan ett par kolossala jäkla Musse Pigg öron till hörlurar så tt verkligen hela vagnen kan höra den musik han lyssnar på. Allt från vårlig dödsmetall till E-Type har anats från hans brölande hörlurar och jag har avskytt varenda sekund av det.
Alkisarna har rätt. Sistnämnde ungjäkeln borde inte ens få gå ombord!!

Sitter nu på nytt tåg på sista sträckan hem till civilisationen och givetvis, kupén domineras av två dinosaurier som sitter och ljuger om hur jäkla duktiga dom var på hockey-bockey när de var yngre.
På sätet tvärs emot sitter även där en helt otroligt gammal man som stirrar på sin telefon med en min som om han vore rädd att den ska fånga hans själ. Räknar kallt med en svordom eller två ifrån hans håll innan denna resan är över.